Hem tjörnmat Skogsträdgårdsodling

Skogsträdgårdsodling

av Martin Alexandersson

Datum: 2 november 2024

Plats: Tyftsalen, Billströmska folkhögskolan

Kerstin Littke, som driver Hoga Saluhall (marknads och saluplats lokala matproducenter), inledde med några korta ord om bakgrunden till seminarieserien Tjörnmat. Det är en del av Omställning Tjörn, som jobbar tillsammans med andra föreningar och även Tjörns Kommun.

Kerstin tog också upp ett annat projekt, Vatten i våra landskap, och presenterade projektledaren Daniel Norén, som nyligen fått motta Törns Kommuns Hållbarhetspris.

Daniel Norén informerade
om att människan har förändrat våra landskap kraftigt, bl a har vi tappat 40% av all matjord. Daniel talade om hur de olika delarna hänger ihop: som en effekt av att växthusgaserna ökat i kombination med att mark eroderats genom jordbruk och urbana ytor får vi bl a ett torrare landskap. Skogsträdgårdsodling är en del man kan jobba med för att uppnå balans i naturen.

Sara Gärden – Kom igång med din egen skogsträdgård

Sara, som kommer från Tjörn, har ett intresse för odling sedan barnsben och har odlat
både i balkonglådor och senare i villaträdgård. Hon går nu fjärde året av en utbildning i Skogsträdgårdsodling.

Vad är en skogsträdgård?

En skog som mår bra fungerar år efter år. I Skogsträdgården byter vi ut vissa växter mot växter som genererar mat, dvs en samling av perenna matgivande växter, eller växter som stöttar andra växter som genererar mat.

Fördelar med Skogsträdgård (ST)

·       Kräver mindre arbetsinsats

·       Är långsiktig

·       Odlar med naturen i stället
för mot naturen. Täckodling = marktäckare som genererar mat.

·       ST säkrar mat i framtiden.

·       ST ger mer mikroorganismer i
jorden, som ger mer näring, luckrare jord och ökad dräneringsförmåga.

·       Ger betydligt tidigare skörd,
exempelvis sparris. Ettårig odling är ett bra komplement till ST. Ger 2 skördar
per säsong.

·       Mindre ogräs. Viktigt med
gödning och bevattning under etableringsfasen, designen av ST underlättar för
detta.

·       Ökad resiliens, dvs stabil
och robust och som står emot förändringar utifrån.

·       Minskar jorderosionen

Uppbyggnad

Sju skikt:

1.     Höga träd: kastanj, valnöt …

2.     Lägre träd: äpple, rönn, mandel …

3.     Buskar: Vinbär, krusbär, havtorn …

4.     Örtskikt: Rabarber, sparris, kål, kryddor, ramslök, pepparrot…

5.     Marktäckare, Smultron, funkia, nävor …

6.     Rotskikt: jordärtskocka …

7.     Klätterväxter: Humle, minikiwi, vindruvor …

Hur gör jag?

Börja med att tänka igenom vad jag vill ha ut av min ST: vilka funktioner, mål, önskningar? Exempelvis att maximera egenodlad mat, säkra mattillgång under kris, bättre ekonomi, naturkontakt, lärande, lekplats för barnen…

Fyra saker som krävs förutom viltskydd, och mänsklig närvaro och skötsel:

Vatten:

·       Studera vattnets naturliga flöde, Om vattnet rinner igenom området är det bra för odling, medan
stillastående vatten inte blir bra.

·       Åsar ger torra områden.

·       Tillrinningsområdens storlek ger information om hur mycket vatten som kommer.

·       Grundvattennivån är viktig, där olika form på sluttningar ger olika till grundvattennivåer

·       Täckodling medför hushållning
med vattnet, ger även extra gödning i marken, mullrik jord och håller mer vatten

·       Odling i upphöjda bäddar hjälper till att hushålla med vattnet, och medför bättre rotsystem.

·       Tänk på att skapa lä om det är blåsigt, detta medför bättre hushållning av vattnet.

·       Rätt växt på rätt plats: Etablera träd och buskar, rötterna fördelar vattnet jämnare i jorden, ökar vattenomsättningen med 20-40%.

Vind:

·       När en växt växer bildas en film av vattenånga runt bladen, medan vinden blåser bort denna skyddsfilm.

·       Olika vindar har olika påverkan, nordanvind är kallast och farligast på våren. Barrträd kan tjäna som
en bra barriär. Sydvästvind är varmast och bra på våren, men inte bra på sommaren, därför är det bra med lövfällande träd.

·       Lä-häck kan skapas, tänk på höjd, bredd, och placering. En genomsläpplighet på 20-35% är bäst för
omkringliggande odlingar. Öppningar i häcken kan skapa vindtunnlar, öppningar på läsidan är bäst.

Solen:

·       Solen ger ljus och värme. Solinstrålningens vinkel är också viktig. Det är i det s k ”termiska bältet” du
ska odla de mest känsliga växterna.

·       Bra med värmealstrande material, såsom stenmurar, som jämnare temperatur över dygnet.

·       Gran är bra vid känsliga träd.

·       Reflekterande material, såsom en damm, ökar solens effekt.

·       Trädkronor eller tak minskar värmeavgång under natten.

·       Jordarten har också betydelse, lerjord är kallare än sandjord.

·       Täckmaterial minskar värmeavgång

·       Mikroklimat, en yta med extra bra värme, sol, vind  och , är en utmärkt plats för de mest känsliga växterna.

Jorden:

·       Jordens struktur är viktig: rötter andas syre såsom människor. Näringen måste vara bunden till vatten. För
mycket vatten skapar syrebrist, strukturen hjälper till att skapa lagom vattenhalt.

·       Mykorrhiza är organismer/svampar som lever i symbios med perenna växters rötter. De fina trådarna når in
där växternas rötter inte når, och utvinner mineraler ur sten och berg. Har även en unik förmåga att ta upp fosfor. Mykorrhizan ger också kopplingar mellan träd, underlättar överföring av näring mellan träd. Orörd jord gynnar mykorrhizan.

Lär känna din jord

·       Hur väldränerad är min jord? Åtgärder: tillsättning av organiskt material hjälper både lätta sandjordar och
tunga lerjordar.

·       Hur mycket lera finns i jorden? 25 – 40% lera är en bra halt.

Hur mår min jord

Gör undersökningsgropar: i översta lagret kan växtdelar fortfarande identifieras, det lagret ska ej var för tjockt. Titta efter maskar och andra småkryp, dessa är bra för jorden. Kolla hur rötterna går: Rötterna ska helst vara raka. Ser du de s k aggregaten? om jorden hänger ihop i klumpar är det bra. Lager matjord: ju
djupare matjord desto bättre. Krama jorden för att kolla mullhalten. Vilken jordart har jag?  Sandjord,
siltjord eller lerjord?

Hur dokumentera min (kommande) Skogsträdgård

Gör en baskarta med väderstreck, höjdkurvor, gränser och fasta objekt. Man kan komplettera med en zonkarta, och med rörelsemönster över din plats, dvs hur ofta besöker jag en viss plats: sätt de känsliga växterna som behöver mycket tillsyn där jag ofta passerar.

Växtpresentationer

Äkta kastanj

Växtplats väldränerad, ej tålig för kyla, beskär som äppelträd, spara grenar som växer utåt. Lättskött träd. Kan drabbas av kaliumbrist. Krävs två individer med 10-20 meters mellanrum för att få frukt, är vindpollinerande. Innehåller mycket kolhydrater, mest produktiv mellan 15-20 år. Nötterna kan ätas färska eller rostas. De rostade kan malas till mjöl, naturligt glutenfritt, kan ersätta vetemjöl, surdeg. Kan lagras färska, men 50gradigt vatten minimerar larvangrepp, sedan i jordkällare under 4 grader. Kastanjvirket är mycket rötbeständigt. Lätt att dra upp från frö, som har bra härdighet.

Havtorn

En tuff buske, sätt gärna på en utmanande växtplats, tål torka bra efter etablering, tål salt bra. Kräver mycket sol. Kävefixerande, och gödslar jorden runtomkring. Tål hård vind. Både hane och hona krävs, en hane för max fem honor, ger bär efter 3 år, hanen behöver 4 år för att börja pollinera, blir 30-50 år gamla. Beskärning underlättar. Ta bort gräs och bevattna under etableringen, sedan klarar de sig själva. Mycket nyttiga bär, C och A vitaminrika. Bären kommer på tvåårsskotten. Bladen kan kokas till te, och bären är rika på antioxidanter.

Lungrot

Lika nyttig som nässla, kan användas som tillredd spenat, lång skördesäsong, försämras ej efter blomning. Blomställningen kan användas som broccoli. Fröna kan kokas och ätas som quinoa, men eftersom de innehåller saponiner behöver de tillredas, annars smakar fröna beskt. Gnugga, blötlägg över natten, skölj noga innan du kokar dem. Stor potential som gröda, mycket produktiv, ger mycket per kvadratmeter.

Designtänk

·       Plantera tätare buskar i lovart, där det blåser ifrån. Det skapar lä, minskar avdunstning, ökar
luftfuktigheten.

·       Välj växter med djupa rötter, som får upp vatten från djupare jordlager, och förbättrar dränering och
syresättning, samt även mykorrhiza-samarbetet. Välj exempelvis vallört. Minskar jorderosion.

·       Välj blommor med mycket pollen eller nektar, försök täcka hela växtsäsongen. Detta ökar den biologiska
mångfalden.

·       Stödjande inslag: död ved gynnar nyttodjur som håller skadedjuren i schack, nedfallna löv bör ligga kvar
i land och rabatter. Om man vill ha surare jord fungerar eklöv bra.

·       Bra att låta gräset växa på vissa ställen, låt också blomställningarna stå kvar över vintern.

·       Låt designen pågå löpande i din trädgård.

Jag vill lära mig mer, hur gör jag?

En kostnadsfri webbkurs (https://saragardendesign.simplero.com/) kommer att lanseras första kvartalet 2025. Resultat: en färdig skogsträdgårdsdesign anpassad till din plats. Intresseanmälan: via sara@sgdesing,se

Seminariet avslutades med några frågor från deltagarna:

·       Valnötsträd: storlek beror på sort, det finns en ny sort, Lojko, som tål kyla bättre än andra. Göran
Schnitsler på Tjörn är kunnig inom området. Kerstin kan förmedla kontakt.

·       Hur göra för att mördarsniglarna inte ska äta upp allt i skogsträdgården? Genom att odla på
höjden med träd och buskar. De perenna markodlingarna är inte lika utsatta.

·       Inhängnad mot vilt: två meter krävs.

·       Kan man gå webbkursen även om jag inte har egen mark? Ja, det ska fungera.

Kerstin tackade Sara och avslutade seminariet.

Text: Anneli Brander Nilsson 

 

You may also like

Lämna en kommentar

* By using this form you agree with the storage and handling of your data by this website.

This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. Accept Read More

Privacy & Cookies Policy