Under ett års tid kommer vi att få kika in på den lilla självhushållargården Råglyckans Trädgård i Klövedal. Här bor trädgårdsmästarparet Joakim & Anna med barnen Gunnar & Idun, katter, ankor, höns & just nu spirande plantor i mängder.
Våren har äntligen anlänt till Tjörn och på Råglyckans Trädgård har högsäsongen precis börjat. Inte för att det någonsin är tal om någon lågsäsong för Joakim och Anna, som båda drivs av en stark passion för odling, omställning och riktigt bra mat – både på jobbet och privat. Med två små barn och varsitt heltidsjobb, är det inte konstigt om en vid första anblick undrar hur de egentligen mäktar med alla projekt på hemmaplan, men den som har lyssnat på dem att per minuter förstår snart att det är detta som är livet för de båda trädgårdsmästarna. Det är svårt att inte bli inspirerad av ett besök i deras trädgård, där Joakim och Anna inte bara odlar grödor utan även är några hejare på att odla drömmar. Vi står i en lycka uppe på berget bakom den lilla enkelstugan där familjen bor. På gården, som har anor bak till 1500-talet, har det odlats i generationer.
– Vi har två lyckor och den ena var en råglycka, så vi har anammat det och kallar platsen för Råglyckans Trädgård, berättar Joakim.
– Vi hade ett barnbarn till en tidigare ägare här på besök en gång och han mindes att det växte massor av körsbärsträd och fruktträd häruppe och att hans farfar hade haft en hängmatta här, där han brukade ligga efter kyrkan på söndagar och spotta körsbärskärnor, säger Anna.
JOAKIM WENNER & ANNA SONESSON
_________________________________
Hemma hos: Joakim, Anna & barnen Gunnar & Idun på en liten gård i Klövedal
Jobbar som: Joakim är trädgårdsmästare på Sundsby Säteri & driver eget som trädgårdskonsult. Anna är projektledare på Växtverkstan. Båda driver under 2020 Leader-projketet ”Ett år i Omställning”
Tjörnbor sedan: 2014
Favoritplats på Tjörn: Stigfjorden & hängmattan under plommonträden i vår örtagård
Hur såg det ut när ni kom till den här platsen?
– Här var helt igenvuxet av ogräs. Sedan var det mycket träd runtom som vi fick ta ner för att få in ljuset. Vi flyttade in i december 2014 och det första vi gjorde på våren var att låna in tre stycken Linderödsgrisar som fick gå här uppe. De gick kanske här i tre veckor och gjorde ett superbra jobb. Vi kom igång ganska sent med odlingen det året, vi sådde och planterade ut saker i juli. Vi fick skörd ändå men det var ju inte optimalt. Vi är lite tidigare varje år sedan dess, säger Joakim.
– Nu har vi några saker som vi kan skörda året runt – palsternacka, persilja och så har vi ju lite kål och jordärtskockor. Och faktum är att vi faktiskt har lite självsådda morötter, eller självsådda, det är väl något barn som har strösslat ut frön, som vi skörade de sista av häromdagen, som var jättefina efter vintern, säger Anna.
Hur började ert odlingsintresse?
– Odlingsintresset kommer säkert hemifrån, vi var ute på vårt landställe på somrarna och jag var alltid ute i skogen, så jag känner att jag har en relation till naturen. Som människa är en ju såklart en del av naturen och för mig är det så självklart att förbättra den förlängningen av mig själv. Jag gick på Waldorfskola och vi hade en väldigt fin skolgård där vi odlade. Men Greenpeace har också funnits med som en inspiration sedan väldigt tidigt. Jag har alltid fascinerats över den formen av miljöaktivism och att det finns ett värde i att göra saker och en medvetenhet om vad som händer i naturen på grund av människans påverkan. Och där finns så klart också en längtan efter att ha en plats där en kan i alla fall försöka göra tvärtom och höja naturvärden och mångfalden och få in så mycket liv som möjligt, säger Joakim.
– I år får Gunnar sitt första egna trädgårdsland. Jag tror att jag också var fyra år, när jag fick mitt första land och själv fick välja vad jag ville odla. Det var ju innan pallkrageodlingens tid men det var en väldigt stor grej i mitt liv och jag tror att det satte grunden någonstans. Gunnar har själv önskat sig ett eget land och så har han ritat upp vad han vill odla. Han ska odla morötter, ringblommor, rosa blommor och potatis. I hans pallkragar har vi lagt ner en blandning av utstädat gödsel från hönshuset, förra årets jord och Bokashi, säger Anna.
Trots Joakims och Annas kärlek till det praktiska odlandet valde de båda en teoretisk utbildning på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Joakim läste en trädgårdsingenjörsutbildning och Anna hann studera nästan tre år till landskapsarkitekt innan hon insåg att det inte var rätt väg för henne.
– Jag tycker fortfarande att det är ett väldigt spännande och roligt yrke, men där och då mådde jag inte så bra av att sitta inne i en studio och det var mycket höga prestationskrav på mig själv. Så jag kände att jag behövde göra något som jag mår bra av och då gjorde jag en ganska snabb vändning och sökte in på trädgårdsmästarutbildningen på Skillebyholm. Det blev en väldig kontrast till det här hetsiga stadslivet med klubbande på helgerna och hög studietakt, att istället få landa ute i skogen. Förutom att det var en bra utbildning och det blev en ändrad riktning så var det också väldigt skönt att få komma till en plats där det inte ens fanns uppkoppling till Internet och jag fick gå upp på ett berg för att kunna ringa till Joakim. Vi var ute och gick i skogen nästan varje dag oavsett årstid. Sedan gjorde jag praktik hos Mandelmanns och på Skilleby gård. Det var ganska spännande, för båda är familjeföretag med inriktning på grönsaksproduktion, berättar Anna.
Att de drivna trädgårdsmästarna tillslut hamnade på karga Tjörn istället för bördiga Österlen har vi slumpen och ett gäng odlingsglada Ucklumsbor att tacka för.
– Jag träffade några vänner under utbildningen, och vi kom fram till att vi ville göra samma sak – odla grönsaker! Det där steget som vi hade tagit att ändra livsstil, ville vi alla hålla fast vid. Och alla gjorde väl lite det konstaterandet när vi var på olika praktikplatser, att det nog är ganska tungt att rodda ett familjeföretag och då var vi väldigt inne på den idéen att göra någonting som ett kompiskooperativ istället. Så vi startade upp ett andelsjordbruk tillsammans i Ucklum på en kompis familjegård där. Det höll en säsong så, så go var den idén, men vi hade väldigt roligt och lärde oss väldigt mycket. Jag la min röst på att fortsätta för det fanns ändå en väldig potential där, men det var väl inte helt synkat med våra olika faser i livet. Men jag hade absolut kunnat komma på samma tanke igen, och det är också väldigt spännande vad som har hänt under de här åren, för då fanns det bara några få andelsjordbruk i Sverige när vi startade upp vårt men det har ju verkligen exploderat och det finns jättemånga andelsjordbruk idag som också går runt. Jag tycker fortfarande att det är ett superbra koncept, säger Anna.
– Jag hade bott i Malmö i sju år och hade nog bott kvar där annars, jag är ju uppvuxen i en stad. Men när Anna skulle flytta upp till projektet i Ucklum så tänkte jag att det nog är bra att haka på om vi ska kunna ha en relation, så då sökte jag jobbet på Sundsby Säteri och hade turen att få det. Vi har haft sommarställe på landet på Östkusten, så jag är inte främmande för den här typen av liv. Under de sommarmånaderna bodde vi utan toalett, dusch och varmvatten så jag tycker väldigt mycket om det här spartanska livet också. Men jag trivs också väldigt bra med att bo i en stad, så för mig har det inte varit ett aktivt val att ge upp stadslivet för att jag inte trivs med det, så det kanske särskiljer mig som grönavågare, säger Joakim.
Hade ni hört talas om Sundsby innan?
– Sommaren innan var vi och hälsade på Annas kompisar i Ucklum och då var vi på Sundsby när köksträdgården hade invigning. Då tänkte jag att det här var en spännande plats, tänk om en hade kunnat få jobba med något sånt. Men det fanns liksom inte på kartan att flytta hit för jag har ingen relation till Västkusten sedan tidigare, jag hade aldrig ens varit norr om Göteborg. För mig finns det nästan inga aktiva val som har tagit mig till den här platsen, utan det är bara ren slump. Och det tycker jag är ganska skönt, att följa den. På samma sätt som jag är ganska öppen för att jag inte känner mig så låst vid platser – om slumpen för mig vidare i livet så är jag inte främmande att följa det liksom. Men det är samma sak med yrkesval också, många saker som leder till andra saker, så är det ju. Det är ganska lätt när en tittar tillbaka att se en röd tråd och en logisk linje. Varför en dyker upp där en gör, men just när en är i det så är det svårt att se sambanden, säger Joakim.
Nu har ni bott här i över fem år, hade ni långsiktiga planer för den här platsen från början?
– Resonemanget var lite att; priserna lär inte gå ner så vi kan väl bo här i två-tre år, för det är lagom stort för den tiden. Boningshuset är ju inte så stort, vi bor väldigt trångbott nu när barnen har kommit, säger Anna.
– Vi tänker väl lite parallellt, både långsiktigt och kortsiktigt, att vi kanske behöver flytta men om vi bor kvar så har vi ändå påbörjat arbetet med att förädla platsen. Det är liksom svårt att inte göra det när en är trädgårdsmästare, säger Joakim.
– Men det gör också att om du har lagt ner väldigt mycket kärlek på en plats, så är det svårt att slita sig från den, även om vi ibland har snuddat vid tanken att hitta något annat, säger Anna.
– Jag är inte lika sentimental, jag tänker att vi gör alltid arbetet för någon, säger Joakim.
Var tanken direkt att ni ville bli självhushållande på grönsaker?
– Jag hade haft två år i Järna där allt odlas biodynamiskt och på praktikplatserna, där jag bara hade ätit bra mat. Och när vi odlade grönsaker i Ucklum var det samma sak, det blir en så himla stor del av ens liv, det blir så viktigt och det går liksom inte att gå tillbaka när du väl har börjat äta bra mat. Så det kändes som en hög prio och ett av kriterierna, att vi skulle kunna ha odlingsmöjligheter hemma, säger Anna.
Hur stor yta odlar ni på idag?
– Köksträdgården uppe i lyckan är ungefär 300 kvadrat, och de kvarteren som vi anlägger i den nya köksträdgården nere på gärdet, är varje odlingsyta 48 kvadrat så det blir nära 200 kvadrat till. Så vi hamnar någonstans runt 500 kvadrat odlingsyta för grönsaker. Och sedan har vi ju kanske 200 kvadrat med bär, ett tunnelväxthus och en fruktträdgård på i alla fall 1000 kvadrat. Och vi har fler markbitar där vi kommer plantera nötträd och hassel framöver. Men vi gör ju allt det här på vår lediga tid så det är en väldigt stor trädgård för att ha det som hobby, men inte jättestor om en skulle ha det som sitt levebröd. Men har du en verksamhet, så kanske du säljer de finaste grönsakerna och vi gör ju det här för att vi vill äta de finaste grönsakerna. Sedan om det blir ett överskott, då kanske det blir någon form av verksamhet, men t.ex. bär har vi väldigt svårt att få ett överskott på. Vi försöker bara möta barnens efterfrågan, det finns liksom inget stopp. Vi har också hyrt ut huset till turister på sommaren och då brukar det vara så att, har vi väl visat de barnen var bären finns så märker vi att de automatiskt springer ner där och när vi kommer dit själva så är busken helt kalplockad. Så vi äter inte så mycket bär, jag och Anna, säger Joakim.
– Men det är också en medveten strategi, vi har ju inte bara bärbuskar i bärlandet utan vi har ju planterat bärbuskar till barnen i närheten av alla ytor där vi vill kunna jobba, säger Anna.
Hur har ni gått tillväga för att anlägga er trädgård?
– För att vara så att Anna har läst landskapsarkitekt i tre år och jag är trädgårdsingenjör med inriktning på design så ritar vi nästan ingenting, ha ha. Vi föredrar att bara gå runt och sätta upp pinnar istället, och titta från olika håll och känna in platsen. Vi ritar direkt i trädgården istället, säger Joakim.
– Egentligen ska en börja med inramningen, vindskydd, träd och sådant som ska ge frukt på sikt, men vi var ju väldigt angelägna om att få till en köksträdgård, så vi prioriterade det som låg oss närmst, säger Anna.
De spaljérade äppelträden är nyplanterade. Virke som väntar på att bli inramning till de nya odlingskvarteren. I rishäcken, som ger vindskydd åt buskar och växter, bor stora familjen Gråsparv. Här växer den nya köksträdgården fram där planen är att jobba mer med no dig-principen. I ateljén bor hundratals spirande plantor i väntan på utplantering. Luktärt på rad.
Hur ser visionen för trädgården ut?
– Jag vill ha en häck i mitten för att skapa lite rumsligheter och vi har också planterat en avenbokshäck som ska få bort lite insyn. Vi har den bilden att en trädgård ska vara Hortus Conclusus – en stängd trädgård som du upplever mycket inifrån. Inte som de moderna svenska idealen där du har en öppen trädgård med mycket insyn. Vi håller på att anlägga en parklik fruktträdgård som kommer ha ett skogsträdgårdstänk, så där kommer det även finnas buskar och perenner. Ju längre tiden går desto fler projekt är igång. Vi längtar på något sätt efter att trädgården är anlagd så att det är mer skötsel, men klar kommer den aldrig bli, säger Joakim.
TIPS TILL DIG SOM VILL KOMMA IGÅNG OCH ODLA
– Serieodla! Så små asiatiska blad, dill, sallat och rädisor i omgångar, allt eftersom du har skördat sår/planterar du nytt så får du en lång säsong av grönt och får dessutom ut maximalt på liten yta.
– Satsa på en bra jord och ett främja ett rikt mikroliv. Jordsäckarna vi köper innehåller inte alltid näring för en hel säsong. Gräv ner bokashi innan du planterar, och/ eller täck kontinuerligt med gräsklipp och grönmassa så får växterna den näring de behöver och maskarna och alla små små jordvarelser får något att jobba med. Hämta brunnen gödsel på någon av Tjörns alla stall, så nyttjar vi en resurs som finns i vår närhet.
– Samla regnvatten och täckodla Vi vet ännu inte vilken sommar som väntar, men vi minns alla senaste somrarnas bevattningsförbud. Se till att samla regnvatten i tunnor och vattna odlingarna med barnens badvatten. Genom att täcka dina odlingar med gräsklipp, hösilage eller kompost minskar dunstningen och jorden hålls fuktig längre.
Text och foto: Emilie Cederquist