Under ett års tid kommer vi få följa lantlivet på en liten omställningsgård i Hjälteby. Här bor Linn och Rasmus tillsammans med två barn och många djur. Nu är våren här, djurbebisarna har börjat födas och årets lamning slog rekord. Häng med på resan!
Det är bråda tider på Gammelgården i Hjälteby. Det blev en riktig rekordlamning den här våren och flera lamm behöver stödmatas med nappflaska. I välkomsthagen kryllar det av urgulliga små ullbollar till lammungar i olika färger och det är såpass svårt att hålla reda på alla att Linn har fått sätta upp en fusklapp med namn och schema för matning ute i hagen.
– Årets lamning har verkligen varit helt galen. Vi fick femton lamm på fem tackor, det hade vi verkligen inte räknat med. Vi har finullsfår och de får i allmänhet lite fler lamm än andra raser. Vi har alltid någon som får tre lamm, men oftast får de ändå bara två. Men i år fick vi våra första fyrlingar och det var tre stycken som fick trillingar, så det blev verkligen en annorlunda lamning i år, säger Linn.
LINN HEIEL EKEBORG & RASMUS ÅKESSON
___________________________
Hemma hos: Linn, Rasmus och barnen Marius och Sindre på en liten gård i Hjälteby
Jobbar som: Linn är verksamhetsutvecklare på Sensus Studieförbund och Rasmus är föräldraledig distributionselektriker
Tjörnbor sedan: 2012
Favoritplats på Tjörn: Mjölkeviken
Berätta om årets lamning, hur gick det?
– Ungtackan födde utomhus så hennes lamm var nedkylda och en var väldigt svag. Där hjälpte vi till med värmelampa och mjölkade ut råmjölken för hand och matade lammet i början, säger Rasmus.
– Men i övrigt har alla lamningar gått väldigt smidigt. För första året har vi inte haft något lamm som dött. Nästan alla tackor lammade utan vår närvaro och vi behövde inte ingripa på någon. Men vi hade inte räknat med att få så många, så det var knappt att vi fick plats med alla lammboxar i fårhuset, så till nästa år kommer de flytta in till ett större hus. I år har det också varit extra kaosigt när vi släppt ut lammen och tackorna ur lammboxen och tackorna vill ut i hagen och lammen inte hänger med och letar efter sin mamma och hittar fel och någon hamnar på efterkälken eller tjuvar mjölk från någon annan tacka. Men det har lugnat ner sig lite nu, säger Linn.
I år har ni fått väldigt många flasklamm också?
– I och med att några lamm var så små i år har vi flaskmatat dem lite, även om de inte varit bortstötta av sina mammor. För att ge dem en extraknuff så de har en chans att växa ikapp, säger Rasmus.
– Ja, lammen är överlag väldigt små i år. Några vägde bara drygt ett kilo, tre kilo brukar vara mer normalt. Tidigare år har vi oftast inte behövt stödmata trillingar utan våra tackor har klarat det bra men i år fick vi börja stödmata nio stycken. Nu har vi satt in en lammbar så de kan äta fritt och alla lamm växer och mår bra och det känns jätteskönt. Men vi hoppas på färre och lite större lamm nästa år, säger Linn.
Hur känns det när väntan är över och lammen har kommit?
– Otroligt skönt. När vi vet att alla lammen är starka och kan dia själva så vi inte behöver passa lika mycket. Det är också kul precis i början när det är lätt att tämja lammen och vi kan gosa med dem i knät eller när de försöker suga på våra fingrar, säger Linn.
När bestämde ni er för att börja skaffa lamm?
– Vi fick våra första tre tackor med lamm sommaren 2016, då hade vi bott i huset i fyra år och precis fått köpa tillbaka en del av marken som hört till vårt torp sedan det köptes loss från Sundsby Säteri 1939. Tanken var hela tiden att de skulle få fler lamm och nu har vi precis varit med om vår fjärde lamningsperiod. Vi köpte en egen bagge, Harald, från Moriks fårgård här på Tjörn och honom har vi fortfarande kvar, han är världens bästa bagge, säger Linn.
– Andra året när vi släppt ut tackor och lamm på bete kom en granne som hade egna får i närheten förbi och frågade om han fick köpa ett bagglamm då han precis blivit av med sin gamla bagge. Vi föreslog att han kunde låna vår bagge till sina tackor istället, då det är lite omständigt att ha en bagge som inte kan gå ensam när han inte får gå med tackorna. Dock ville han ha baggen ungefär samtidigt som oss så vi bestämde att ha alla våra tackor ihop istället vid betäckningen. Han har också blivit en bra fårmentor för oss och vi har lärt oss så mycket av honom. Det känns väldigt bra att kunna hjälpa varandra, säger Rasmus.
Hur gick era tankar inför er första egna lamningssäsong?
– Jag var lite rädd för lamningarna eftersom jag har en extrem förlossningsfobi, men vi gjorde en deal att om Rasmus sköter lamningarna så lovar jag att klippa alla fåren. Så jag fick lära mig att klippa får, vilket gick bra, men nu har vi utan att vi tänkt på det bytt, så Rasmus klipper alla fåren och jag är mer ansvarig för lammen, säger Linn.
Har det varit svårare eller lättare än ni hade trott?
– För oss har det överlag gått väldigt smidigt och enkelt. Det började dock lite dramatiskt då det visade sig första året att vår ena tacka Stjärna hade blivit tjuvparad av ett bagglamm så en januarimorgon när jag kom ut i hagen hörde jag något som lät som en skrikande bebis. Då stod det plötsligt ett nyfött lamm mitt i snön. Tackan hade ramlat flera gånger senaste veckorna och fått krampanfall så vi hade bokat slakt för henne veckan efter men nu hade hon blivit mamma till två lamm. Vi hade ju ingen tidigare lamningserfarenhet så det var ganska tufft och ena lammet dog första natten. Men som om det inte vore nog så fortsatte tackan att få krampanfall så efter tre veckor fick vi avliva henne. Lilla Stella blev utan mamma och vi fick ett lamm som skulle lära sig att äta från nappflaska. När vi blev hennes mamma så började hon dessutom hoppa igenom fårnätet och följa med oss till huset och stå utanför dörren och bräka, ha ha. Men inga lamningar efter denna har varit så dramatiska så det har verkligen blivit lättare med tiden, säger Linn.
Vad är det bästa med att ha lamm?
– De är otroligt trevliga och gosiga djur, speciellt i början när de är små. Nu har även barnen blivit så intresserade av lammen och hjälper till med dem. Marius har inte varit jätteintresserad tidigare år men i år älskar han att vara där och vill gärna visa att han kan fånga lamm och bära dem till deras mammor. Hans favorit är Olof – ett av de lammen som stödmatas, och fått sitt namn efter snögubben i Frost som Marius tycker är så rolig. Sindre tycker också det är superkul med fåren och redan innan lammen kom så kunde han ligga och gosa med tackorna, speciellt hans favorittacka Kitty, och ge dem hö, säger Linn.
– Ja, men annars är ju främsta anledningen att få lamm att få eget kött och ha öppna, betade marker, säger Rasmus.
Vad är det svåraste med att ha lamm?
– Det är alltid lite nervöst inför lamningen och en är rädd att något ska gå fel eller att något lamm ska dö. Det är också jobbigt om något lamm eller tacka blir sjuk. Sedan är det såklart alltid lite sorgligt och tomt den dagen de skickas på slakt. Speciellt om det är någon en fäst sig lite extra vid, till exempel ett napplamm. Men det brukar gå över ganska fort och när köttet kommer tillbaka från slakteriet så ser en det inte som lamm utan bara som kött, säger Linn.
Hur ser tiden ut för lammen nu framöver?
– Nu har vi precis släppt ut dem i en lite större hage. Det tycker framför allt tackorna är härligt. Det är inte mycket bete att tala om men lite gräs växer det ju. Senare i maj kommer de släppas ut på större bete. Det ligger liksom som på en liten kulle och där uppe blir gräset grönt mycket tidigare än här nere, trots att det bara är fem minuters promenad bort. Då har förhoppningsvis alla lammen slutat med tillmatningen och klarar sig bra på annan mat, säger Linn.
Har ni några råd till de som funderar på att skaffa några får?
– Skaffa en fårmentor. Det är jättebra att ha någon som en kan fråga för det blir så många ”första gången”-situationer som en inte riktigt vet hur en ska hantera. Speciellt när något går fel, om en tacka blir sjuk eller om det är någon lamning som blir annorlunda. Vi har haft Rasmus föräldrar som vi frågat mycket, men de senaste åren har vi även haft grannen till hjälp. Det har varit jättebra och de kan komma med tips på saker som en inte riktigt tänkt på. Ett annat tips är att stängsla in hagarna ordentligt från början och det är bra om en har några olika hagar att alternera mellan så att gräset hinner växa upp, säger Linn.
Ni har fått några kycklingar också, berätta!
– Ja. I år kom ruvhönorna igång senare än vanligt så jag tänkte kläcka några nya raser i äggkläckningsmaskinen istället. Tyvärr blev det ett rätt dåligt kläck så det blev bara fyra kycklingar varav en dog. De föddes i början på april men nu har jag även två hönor som ligger på tio ägg var.
Vad händer på gården den närmsta månaden?
– Fåren ska klippas och sedan ut på bete. Då blir det lite lugnare här hemma. Det kommer också att kläckas nya kycklingar, vilket blir kul. Vi håller på att utöka vår hönsflock, främst med Wyandotter men även lite annat blandat. Vi håller just nu på att bygga ett nytt hönshus med plats för 40 höns. Det hoppas vi kan stå klart i slutet på sommaren och då tänkte vi ha cirka 20 höns i den ordinarie besättningen och sedan kläcka ett fyrtiotal kycklingar varje år. Vi hoppas att vi framöver ska kunna ha två renrasiga flockar med Wyandotter plus lite blandade hönor. Nu i maj är det annars mycket fokus på odlingarna. Vi har satt lök och potatisen ska ner i jorden. Sedan har vi förkultiverat tomatplantor, gurkplantor, pumpa, melon och kål som ska ut i växthuset och landen. Vi väntar också spänt på årets första sparris som är min favorit bland odlingarna. I år ska vi även odla lin för första gången i ett litet projekt som Västarvet har. Det ska bli otroligt spännande. Jag har varit med och berett lin på linmuseet tidigare med bråkning och häckling., så det ska bli kul att odla det själv i år, säger Linn.
Text & foto: Emilie Cederquist
1 kommentar
Så bra skildrat och jag är ju fylld av respekt för ert arbete med alla djuren på gården!