Högsäsong hos Daniel och Johanna

Under ett års tid har vi fått följa livet på Kolleröds Skafferi & Trädgård i Klövedal. Här bor utflyttarfamiljen Johanna, Daniel och lilla dottern Leona som har stora planer för deras nya plats på jorden. Vi gör vårt sista besök på gården just när årets högsäsong precis har börjat ute i odlingarna.

Det är en av årets varmaste dagar hittills och på Kolleröds Skafferi & Trädgård är det bråda tider. Det är den andra odlingssäsongen på gården och alla plantor börjar komma på plats ute i odlingslandet och tunnelväxthuset. I den nya gårdsbutiken förbereds de sista detaljerna inför premiären som ska ske i sommar.
– Ja, nu är vi i startgroparna! Vad tror du Daniel, är vi igång med butiken i juli? Det hade jag tyckt var lagom, säger Johanna.
– Jag vågar inte lova något längre men det vore ju skönt faktiskt, säger Daniel medan han brygger kaffe på den nyinförskaffad kaffemaskinen.

DANIEL NORÉN & JOHANNA NORDSTRÖM
________________________________________
Hemma hos: Johanna, Daniel, & dottern Leona på en liten gård i Klövedal
Jobbar som: Johanna är musiker, Daniel driver Leader-projektet ”Grödor för ett klimat i förändring” och tillsammans startar de just nu upp Kolleröds Skafferi & Trädgård med mikrobageri, trädgårdsodling & syrade grönsaker
Tjörnbor sedan: 2,5 år tillbaka
Favoritplats på Tjörn:  Hemma och Björshuvudet

En ljuvlig kaffedoft sprider sig i gårdsbutiken när Daniel häller upp varsin cappuccino i vita porslinskoppar som för tankarna till ett litet franskt café på en bakgata i Paris.
– Tanken är att vi ska öppna gårdsbutiken i sommar och ha lördagsbageri och kanske göra lite kaffe då också, men det blir inte ett fullskaligt café. Det är egentligen för att vi själva tycker det är så gott med en kopp kaffe ihop med en nybakt croissant, säger Daniel.
– Ja, vem gör inte det?, undrar Johanna som berättar att det kanske även blir pizzakvällar och konserter här framöver.

Den färdiga gårdsbutiken rymmer, förutom kylrum för skördade grönsaker, även ett mikrobageri och ett förädlingskök med plats för syrningen som ska vara ett av benen i verksamheten på sikt. Möjligheterna med Skafferiet är många.
– Vi ropade in en juicemaskin på auktion för ett tag sedan, så vi kanske kastar ner lite gurkor och tomater i den och säljer juice också i sommar. Som det känns nu så kommer det vara enklare att sälja grönsaker när vi har lite annat också. Att sälja färska grönsaker när vi har ett dragplåster med nybakat och att vi kan ställa dit vad vi har för tillfället kommer vara bra, säger Daniel.

• 

• 

– På REKO-ring måste alla grönsaker man tar dit vara topnotch. Nu har vi jättemycket asiatiskt bladgrönt men så kanske det är något litet djur som har ätit på ett blad lite här och var och då kan vi inte ta det till REKO, men jag tror att vi hade kunnat sälja det här i gårdsbutiken för det är ju inte dåligt, säger Johanna.

– Något djur – det står för sniglar ha ha. De har varit helt otroliga i år. Nu har jag faktiskt beställt järnfosfat, det är ju ett gift som är godkänt för ekologisk odling, men jag förstår inte hur man ska göra annars. Nu går jag en timme varje kväll och plockar sniglar. Det är problematiskt med sniglar och det är inte som att de bara tar lite grann, utan de äter ju upp hela plantan. Kirsten Jensen på Länsstyrelsen, som är expert på allt om skadedjur, skickade ett långt rådgivningsmejl där hon tipsade om att lägga järnfosfat i mjölkkartonger så att det inte regnar bort och så sätter man ut dem med åtta meters mellanrum, berättar Daniel.

Hur har ni haft det sedan vi sist besökte er?
– Det har varit kul att få igång allt men mycket att göra. Mycket tomater! Det var lite tungt i höstas med tomater som sprack och ruttnade. Tomaterna tog aldrig slut. Vi köpte frysbox och torkugn och kokade dem. Men vi hittade ett sätt som var väldigt bra, jag tror det kommer från Camilla Plum och Marie Mandelmann, du bara stoppar skivade tomater i en burk med lite basilika, lök och olivolja på toppen, det blir supergott! Så skruvar du på locket lite grann och stoppar in i ugnen på 100 grader tills det börjar bubbla och då skruvar du åt locket helt så det blir en konservering, säger Daniel och fortsätter;

– Så i år har jag valt tomatsorter som ska spricka lite mindre och sedan så ska jag också sluta vattna tidigt på säsongen, redan i början av augusti. Jag har fått tips om att det då blir mindre fukt och de ska spricka mindre. Jag ska också försöka få ut dem lite tidigare ur växthuset så att vi i bästa fall kan få till en vinterkultur därinne med asiatiskt bladgrönt som kan växa under hösten och eventuellt grödor som kan stå över vintern och börja växa tidigt på våren. 

– Förra året kändes det som att det var så himla riktat på tomater. Vi hade sagt att vi skulle stå på flera ben men så gjorde vi inte det utan vi stod bara på tomatbenet. Och så blev det helt övermäktigt och så tänkte vi att ”shit, vad ska vi göra med alla tomater”. Det är väl ett misstag kanske att vi satsade för mycket på en grej, det skulle ju kunnat gå helt fel. I år har vi satsat på lite mer bredd och att ha lite mer spridda skurar istället, säger Johanna.

Daniel, du har ett nytt spännande projekt på gång, tillsammans med bland andra Joakim Wenner, berätta!
– Jag har dykt ner i det här med mikrolivet i jorden. Det slår an väldigt många sidor i mig, dels att jag kan göra något för att förbättra jorden så att grönsakerna växer bättre, men framför allt att det är något jag kan göra för klimatet. Det verkar vara det enda möjliga sättet, vad jag vet, som vi skulle kunna klara oss undan det här vad vi har ställt till med. Jorden har en enorm kapacitet, den skulle kunna binda upp i princip all kol som vi har släppt ut. Det finns beräkningar på det där, om man skulle ställa om 25 procent av all jordens åkermark till ett regenerativt jordbruk, så skulle man på tydligen på ganska kort tid kunna neutralisera. Vi får tänka om och grunden i det här nya tänket är bakterierna och mikrolivet i jorden. Tidigare har man tänkt fosfor, kväve, kalium men nu har man förstått hur viktiga de här mikroberna är. De finns överallt: vid rötterna men också inne i växten och runt om den. De kan tillverka näringsämnen åt växten och till och med slå på eller av specifika gener för till exempel tålighet mot torka. När sedan torkan är över programmerar dem tillbaka växten igen, berättar Daniel och fortsätter;

– Samverkan mellan mikrober och växter är en bra grej, vilket i sin tur gör att det blir väldigt negativa effekter av att ha öppen, bar jord. Det är ett av problemen med det konventionella jordbruket att en tredjedel av jordens mark alltid ligger bar över vintern. Då stannar samspelet i jorden av för växterna finns inte och kan inte ge någon näring till mikrolivet, så det dör av och istället för att kol ska fortsätta lagras in i jorden så avgår det istället ut i atmosfären. Så om vi kan hitta sätt där vi inte plöjer och håller marken bar så länge, utan försöker sträva efter att ha åretruntkulturer, alltid något grönt som täcker marken, då kan den här processen fortgå och då lagras det in mer kol och bakterierna får mer mat, säger Daniel.

Och nu har ni börjat tillverka Bokashi i större skala?
– Ja, det är en typ av Bokashi, att man tar hand om organiskt material med en fermenteringsprocess. Det är en syrefri process där man tillsätter en cocktail av mikrober. Vatten är basen och sedan kultur, melass som är en restprodukt från sockerframställningen som ger lite powernäring till bakterierna och så hade vi i hästgödsel och gräsklipp. Jag byggde om mitt kylrum, livsmedelsverksamheten var inte igång vid det tillfället, så det stod 200 liter gödsel i kylrummet. Jag hade byggt som en kuvös därinne för de ska helst ha mellan 33 och 36 grader, så det stod i den temperaturen i sju dagar. Jag har köpt en fältspruta som jag har fyllt upp med det här och gått och sprutat på bladen. Jag har också gjort så jag kan få ut det här genom droppsystemet. Min nya husgud, Jan Röed, som är expert på det här, han menar att Sverige skulle kunna bli självförsörjande på gödning, bara genom att använda allt hästgödsel som finns, om man gör på det här viset. Det är det som är fördelen med den här vattenbaserade Bokashin, eller vad man ska kalla det, att man kan få stora mängder. Tanken är att vi ska ha ett bås på Egnahemsfabriken där vi ska ha en mjölktank på 1,5 kubik, i bästa fall har den både en isolering, en omrörare och temperaturreglering, säger Daniel.

• 

• 

• 

– Du tillför inte ämnen i första hand utan du tillför stimulans så att du får igång samspelet mellan mikroliv och växt. Jan Röed sitter i styrelsen för Stiftelsen Regenerativa Ekosystem. De vill föra fram den här tekniken och synsättet och sedan har de också en firma som producerar detta, så det är av dem jag har köpt den här startkulturen. Men de kan inte producera till hela Sverige så är man lantbrukare så föreslår dem att man själv har den här produktionen hemma på sin egen gård. Maria på Mellby gård här på Tjörn är en av försöksgårdarna där de ska testa det här Familjen Bonnier använder det här på sin golfbana så det tänkte jag att vi kanske kan prata med Tjörns golfklubb om det här. Det används ju mycket konstgödsel på golfbanor, säger Daniel.

Carbon Capture Farm

– Det är ändå nytt det här att vi fattar hur viktigt mikrolivet är, precis som vi förstår hur viktigt mikrolivet är för tarmarna för oss, men det händer mycket. I USA konsultas det 17 miljoner hektar jordbruksmark med det här regenerativa. Det finns också påtryckningar från industrin där, Kellog’s har slutat köpa från dem som inte jobbar regenerativt. Jag har sett vissa exempel på att det har gått extremt snabbt. Det här med att ha marken täckt och ha betande djur, på Nya Zeeland hade de på bara några månader kunnat bygga märkbart mycket mull i marken, bara med sådana små medel. Om du har djur så kan det blir ett miljöproblem om de betar för mycket och bajsar samtidigt för då kan det bli ett överskott av näring. Men om du har rotationsbete så att de inte äter mer än 50 procent av grönmassan så fortsätter roten att skicka ner näring till mikroberna och då är den här cykeln igång hela tiden, plus att djuren trampar ner organiskt material så du får en positiv cocktaileffekt. Väldigt snabbt kunde man se att man kunde återställa dålig mark på det sättet, säger Daniel.

Vad vill ni se på ett omställt Tjörn?
– Just att det sägs att det ska vara så effektivt, så tänker jag att om vi kunde ändra jordbruket här på Tjörn så att de som har djur får till det här med roterande bete och att försöka undvika att ha marken bar så kan vi komma långt, säger Daniel.

– Jag tänker att det kan vara ett problem att man ska säga till en gammal bonde att ”du ska inte plöja”, det är som att säga till en musiker att ”du ska inte spela”, säger Johanna.

– Ja, det finns ju vissa problem som uppstår i hur du ska gå från en kultur till en annan, så det är inte helt lätt men om vi förstår vikten av att hela tiden ha något grönt, så kanske vi kan hitta lösningar på det. Ett sätt är ju det här med insådd. På våren sår du nån kultur, typ vete, som dör på vintern, men i vetet har du sått in något annat som klarar att stå kvar, så när du har slagit vetet så har den plats att få komma upp. Sedan kanske du måste bryta den kulturen på våren men då har du åtminstone inte haft fältet bart hela vintern. Om man då till exempel fräser ner grönmassan i jorden skulle man kunna passa på att tillsätta en fermenteringskultur. Om vi fermenterar organiskt material så sticker inte koldioxid iväg på samma sätt. Det är 27 gånger mindre växthusgaser som sticker, om du jämför vanlig kompost med fermenterad kompost, säger Daniel.

– På ett större plan, om vi kan ställa om jordbruket så skulle vi vinna väldigt mycket. Vi måste upp i skala tänker jag. Även om varje människa har ett ansvar så måste vi upp i volym för att det ska hända någonting. Så om vi kan inspirera de större aktörerna, det är kanske det man kan göra som individ. Om vi till exempel skulle kunna få igång LRF på Tjörn så skulle Tjörn kunna bli ett bra exempel på hur man skulle kunna göra och så kan det sprida sig ut i landet och sedan ännu längre, ut i galaxen. Och att det är den fördelen att det finns en ekonomisk vinst i det också, att det är i princip gratis näring, och konstgödsel kostar ju mycket pengar, säger Johanna.

Hur känns livet här på gården just nu?
– Vissa snigelkvällar kanske man inte är så nöjd men i det stora hela så är det en fantastisk lyx att kunna jobba hemma och skapa något själv och bestämma över sina arbetstider. Och också det här att det man har byggt upp har man byggt upp, har man fått ett träd att trivas så kan man plocka frukterna där år efter år och det är ju en väldig lyx också, säger Daniel.

Hur ser livet ut om några år?
– Då har vi hittat någon bra rytm på något vis. Förra sommaren var det väldigt mycket jobb men redan nu så känns det som att det är lite lättare, vi kan sticka ner till stranden och käka middag ibland och vi kan komma iväg någon helg, att det finns lite ledig tid också. Det är något vi har dividerat kring lite grann, men jag tänker att vi har hittat en balans om några år, avslutar Johanna.

Ett stort tack till Daniel och Johanna för att vi har fått följa er det här året!

Text och foto: Emilie Cederquist