Under ett års tid kommer vi att få kika in på den lilla självhushållargården Råglyckans Trädgård i Klövedal. Här bor trädgårdsmästarparet Joakim & Anna med barnen Gunnar & Idun, katter, ankor, höns. I sista delen får vi ta del av familjens planer på att bygga ett ekologiskt hus och hur Permakultur ska genomsyra allt på gården framöver.
Det är en varm sommarkväll där solens strålar tillsammans med de gröna grödorna, som nu börjat spira i köksträdgården, skapar magi för ögat. Egentligen hade inte Joakim och Anna tänkt odla så här mycket i år, men det är helt enkelt för svårt för att låta bli för de båda trädgårdsmästarna. All ledig tid behövs nämligen till ett stort drömprojekt som äntligen ska komma till liv – en ny trädgårdsmästarbostad i anslutning till köksträdgården.
– Vi har hela tiden bott i den lilla enkelstugan men behöver få en större, fungerande bostad, och vill samtidigt komma närmare trädgården. Bostaden och trädgården hör ihop. Så var det historiskt och så måste det vara igen om vi ska förmå återknyta våra relationer till jorden, marken och maten. Man talar om avståndet från jord till bord. Ett avstånd som idag blivit så stort att vi tar bensinbilen till affären och köper tomater från andra sidan jorden, mitt i vintern. Istället för att kliva ut i trädgården för att så, kultivera, skörda och sedan hushålla, spara och leva med marken, säger Joakim.
– Vi arbetar för något annat. För en återskapad relation, en ny närhet, ett direkt samband. Vår bostad ska vara en del av trädgården. Dess kök och skafferi är hjärtat i ett självhushållande permakultursystem där det som växer runt huset förädlas och sparas eller äts direkt. Man säger också; trädgårdsmästarens skugga är den bästa näringen. Med det menas att det är i de delar av en trädgård där vi vistas mest som vi också lyckas bäst med odlingen. Även en permakulturträdgård behöver närvarande trädgårdsmästare om allt det som växer skall kunna bli till mat, säger Anna.
Snart får köksträdgården sällskap av en trädgårdsmästarbostad.
JOAKIM WENNER & ANNA SONESSON
_________________________________
Hemma hos: Joakim, Anna & barnen Gunnar & Idun på en liten gård i Klövedal
Jobbar som: Joakim är trädgårdsmästare på Sundsby Säteri & driver eget som trädgårdskonsult. Anna är projektledare på Växtverkstan. Båda driver under 2020/2021 Leader-projketet ”Ett år i Omställning”
Tjörnbor sedan: 2014
Favoritplats på Tjörn: Stigfjorden & hängmattan under plommonträden i vår örtagård
Just nu är familjen i den kreativa delen av processen där husets ritningar ska växa fram, för att sedan kunna skicka in bygglovsansökan. Ett positivt förhandsbesked är redan på plats och Joakim och Anna har valt att samarbeta med Egnahemsfabriken här på Tjörn.
– Egnahemsfabrikens vision om ett socialt och ekologiskt hållbart byggande matchar vår ideologi väl och vi har därför valt att anlita en av Egnahemsfabrikens arkitekter, Erik Berg, för att rita vår trädgårdsmästarbostad och kommer även jobba med deras snickerimästare i själva husbyggarprocessen, berättar Joakim.
– Det känns väldigt lyxigt att Egnahemsfabriken ska hjälpa oss. Vi ska ses i augusti och då hoppas vi att det under semestern ska ha mognat fram någon rolig planlösning. Vi sitter mycket och funderar på flöden och tänker Permakultur även i huset, hur vi rör oss mellan hus och trädgård och vilka funktioner som är viktigast att lägga närmst trädgården och vilka proportioner saker ska få. Vi funderar också mycket på hur vi kan resurshålla med vattnet och vi tänker att vi vill samla upp regnvattnet i någon form av underjordisk tank, så att vi kan leda det vidare ut i trädgården till dammarna, säger Anna.
Kulturhistoriskt perspektiv
Innan laga skiftet var bebyggelsen här i Knöde ordnad i en typisk byform längs en bygata med byn placerad precis där Joakim och Annas gård ligger idag. Detta är en historisk form som familjen använder som direkt förebild för placeringen av det nya huset.
– Vi vill gärna kunna knyta an till det kulturhistoriska på något sätt. Det fanns en by här med en annan typ av gårdsmiljö än den som finns idag och den ytan som nu är vår trädgård, det var där de hade grönsaksland och så hade de spannmål på åkrar längre bort. Det går att se på de gamla kartorna att den mest intensiva odlingen var precis intill husen. Så det finns både en historisk koppling men också ur en Permakultursyn att försöka ha det så igen. Att odla direkt utanför dörren istället för på ett fält längre bort är en viktig tanke för oss, säger Joakim.
Huset som en del av trädgården
– Och att huset är ett komplement till odlingarna istället för tvärtom. Det vi ritar på nu är en trädgårdsingång via ett grovkök där vi kan samla skörden och skölja av den innan vi går vidare med den in till köket. Vi funderar också på att ha ett tvättinkast för smutsiga trädgårdskläder där så att vi slipper gå in i resten av huset med det. Vi vill att köket ska vara det centrala rummet som allting utgår ifrån och att det är nära kopplat till växthuset som ska ligga utanför, så att vi kan gå ut dit och sätta oss och äta eller hämta örter och gröna blad vintertid när vi kanske inte är lika pigga på att gå utomhus. Vi kommer också bygga ett stort kallskafferi mot en mörk vägg för att kunna förvara sådant som vi har konserverat, torkat, syltat, syrat och saftat. Så att vi har en avsedd yta för det, och även plats för sådant som vi beställer förpackningsfritt och gårdens förråd av fröer och utsäde. Jag tycker det är ganska svårt att visualisera sig, att jobba i skala i trädgård är väldigt logiskt för mig men just att jobba med det i ett hus är svårare, säger Anna.
Gestaltning och material
Huset är tänkt att vara så klokt ur klimatsynpunkt som det bara går.
– Vi väljer exteriöra material och färger för att smälta in i gårdens befintliga karaktär. Matta texturer, genomgående trä och ekologiska material, järnvitriol eller slamfärg. Vi vill bygga så klimatmässigt försvarbart som möjligt. Därför ska vi använda biobaserade material som träfiber, hampa och limträbalkar i konstruktion och isolering. Grundläggningen planerar vi att utföra med kantbalk placerad på ett dränerande material med minimal inblandning av betong och utan cellplast, berättar Joakim.
– Sedan har vi inte en jättestor budget och vi kommer jobba mycket invändigt med återbrukat material och en del självbyggeri. Men det är spännande och jag hänger mycket på Blocket och Marketplace men jag har inte riktigt kommit över den där tröskeln där jag har börjat åka och hämta saker än utan jag fönstershoppar mest, säger Anna.
– Sedan försöker vi tänka på det här med flödet av människor som går igenom gården, dels hur vi kan skärma av det lite grann och dels hur vi kan nyttja det flödet för att kunna dela med oss av överskottet på grönsaker och sälja det på det sättet. Det är fortfarande en hobbyverksamhet, vi vill inte dra det till ett företag än utan vi testar oss fram lite. Sedan är väl risken att när vi väl börjar med någonting så kan det eskalera snabbt, för det finns ju en efterfrågan. Men det är kul, för vi har ett överskott och det är roligt att kunna dela med sig av det på något sätt, men vi får se hur långt vi räcker till, säger Joakim.
Regenerativ permakulturdesign som idé och praktik
Den trädgård som vi byggt upp under våra sex år på platsen har utformats efter regenerativa permakulturprinciper. I utformningen av gården och trädgården vägleds vi av 5 idéer:
1. Plats för kreativitet, lek och möten
2. Främja biologisk mångfald
3. Skapa ett matbärande system
4. Se avfall som resurs, ta tillvara på det som
finns på och runt om vår plats
5. Fördröja flöden – gäller framför allt tillvaratagandet av regnvatten och rening av gråvatten
Vår önskan är att skapa – och en dag efterlämna – en plats med mer liv och större biologisk mångfald än den hade när vi först kom hit. Det är kärnan i idén om regenerativ odling.
Vi vill kunna vara självförsörjande på mat och binda in kol från atmosfären till marken genom ett plöjningsfritt brukande av jorden.
Vi vill samtidigt att trädgården ska vara en vacker och trivsam plats som inspirerar andra som besöker vår gård och trädgård att själva kliva in i regenerativ odling och livsstil.
– Men det viktigaste är fördröja flöden, att fånga upp och skapa ett kretslopp där vi tar tillvara på avfallet lokalt på gården, så att det inte finns något avfall. Att vi producerar en grönmassa som vi kan använda i odlingarna och till komposterna. Att allt är resurser som cirkulerar och stannar på platsen. Vi har produktiva gräsytor och det är ju tack vare våra fjäderfän som de är så gröna, för de går ute stora delar av året i trädgården. Och sedan har vi vår lähäck längst ner innan diket som hjälper till att fånga upp eventuellt näringsläckage. Med den nya dammen är syftet att göra ett dagvattensystem så att de blöta delarna på året samlas upp och stannar kvar när det blir torrt. Vi kommer även få mycket mer takyta i och med det nya huset som vi kan jobba med, både att leda ut i trädgården, men också bunkra och använda för bevattning. I köksträdgården är det mycket annueller men runt om den så jobbar vi med perenna inslag som lähäcken och äppelspaljéerna, smultronsförökning och vi har en liten plantskola för fleråriga grönsaker också. Skogsträdgården kommer bli både insynskydd och vindbrytare men också för att få in ännu mer biologisk mångfald i trädgården. Och det märker vi redan efter våra år här att det blir fler och fler arter för varje år, säger Anna.
– Det händer verkligen saker hela tiden, det är roligt att se artrikedomen. Det är ganska mycket du kan göra, bara du börjar greja och skapa rätt förutsättningar, så blir det ganska snabbt att både djur och växter flyttar in av sig självt. På fem år så märker du stor skillnad, säger Joakim.
Vår vision är att utveckla gården vidare med visningsträdgård, grönsaksförsäljning, kursverksamhet och en liten plantskola under sommarhalvåret. Den nya bostaden är hjärtat i den visionen och i trädgården som permakulturellt odlingssystem.
Råglyckans Trädgård
Anna blickar ut över gården.
Det märks att Joakim och Anna verkligen har hunnit fundera igenom ordentligt hur de vill att deras plats på jorden ska bli. Här vill de skapa en knutpunkt för ekologisk odling, god mat och givande möten där det finns utrymme för hela familjen att trivas och utvecklas. Deras vision har alla förutsättningar för att skapa ringar på vattnet och inspirera andra och visa vägen för hur de globala problemen kan börja lösas lokalt.
– För att ett aktivt odlingssystem av vårt slag ska fungera krävs det närvaro och engagemang. Det förutsätter en direkt närhet mellan odlingen och bostaden, eftersom alla rörelser sker till fots och allt arbete är manuellt. Matodlingen i en regenerativ permakulturträdgård måste därför också fylla flera syften. Det kan inte bara vara en plats för produktion utan måste kombineras med att samtidigt vara en plats för rekreation, lek och umgänge, så att man söker sig ut i odlingen av flera skäl och så att hela familjen kan befinna sig i trädgården samtidigt, avslutar Joakim.
RÅGLYCKANS TRÄDGÅRD
I vår trädgård rör man sig genom flera sammanlänkade matproducerande system som utgör delar av en helhet och är länkade till varandra.
Skogsträdgården
I Skogsträdgården finns den mer vilda delen
av trädgården. Här har vi börjat anlägga och plantera dungar med frukt och nötbärande träd, under vilka bärbuskar och ätbara perenner sam- existerar och gynnar varandra genom kvävefixering, marktäckning och fördelning av vatten och viktiga näringsämnen. Här är artrikedomen mycket stor och blir allt större ju längre tiden går. Förutom att ge oss frukter, nötter och bär skapar skogsträdgårdsdungarna en spännande rörelse vidare i trädgården genom små rum för fika, lek och kontemplation. Den långsiktiga visionen av denna del av trädgården är förutom att producera mat, främja biologisk mångfald och binda koldioxid till jorden, är att den vilda skogsträdgården på sikt inte kräver lika mycket arbetstid i anspråk och att den ger skörd i många år när det väl är etablerat.
Köksträdgården
Vår köksträdgård är gårdens skafferi och förser oss med de grönsaker vi behöver under ett år. Just nu odlar vi grönsaker på en yta på omkring 500 kvadratmeter. För att ett aktivt odlingssystem av vårt slag ska fungera krävs det både närvaro och engagemang. Det förutsätter också en direkt närhet mellan odlingen och bostaden, eftersom alla rörelser sker till fots och allt arbete är manuellt. Vi använder endast manuella verktyg i odlingarna och jobbar i stor utsträckning med no dig-metoden för att inte störa mikrolivet i jorden. Vi bygger upp matjorden på gården tack vare att vi kontinuerligt förser den med gödning från våra egna djur, hästgödsel från granngården, gräsklipp och kompost, vilket i sin tur ger oss mer näringsrika grönsaker.
Gårdens djur
På gården har vi ankor och höns, som förutom att förse oss med ägg, även är en viktig del i gårdens kretslopp. De omvandlar bete till gödsel som i sin tur hjälper oss att bygga fin matjord att odla i. De är också med och bekämpar skadedjur, ankorna är väldigt glada i sniglar.
Örtagården
Örtagården är belägen i en del av trädgården som förr var bevuxen av frukträd och bärbuskar. Av detta fanns bara rester kvar, ett av de gamla äppelträden står kvar som en relik över svunnen tid och ur dess murknande stam växer både hallon och vinbär. I örtagården odlar vi örter för husbehov, men också många blommande örter och blommor som lockar till sig massor av små pollinerare.
Växthusodling
Vi har i nuläget ett tunnelväxthus på 45 kvm som vi odlar mer värmekrävande växter i och som förlänger säsongen med bladgrönt att äta under vår och höst. I vår vision om framtiden finns planer på ytterligare ett växthus så att vi kan utöka odling för försäljning, men också för att skapa rum för kursverksamhet när vädret inte tillåter utomhusvistelse. Samt att skapa ett ännu närmre flöde mellan kök och växthus där avfall från köket kan bokashi-komposteras direkt i växthusbäddarna och småblad till frukostmackorna hämtas direkt från jord till bord.
Gårdsbutik
Vi får varje år ett överskott av grönsaker. 2021 kommer vi att sätta upp en liten bod för självbetjäning där man som förbipasserande kan handla grönsaker och blommor från gården.
Längre fram är visionen att göra om en del av ladan till gårdsbutik, och att till att börja med hålla helgöppet under sommarsäsong.
Biologisk mångfald är viktigt i Råglyckans Trädgård.
Text och foto: Emilie Cederquist